Lärare i olika skepnader

Våra trogna lärare! Våra trogna lärare!

Dagens Spirittalk: Lärare i olika skepnader

Se dig omkring. Vilka djur finns runt omkring dig?  Vi tar hand om dem. Vi sörjer för dem. Ger dem kärlek och uppmärksamhet.  Det är så lätt att tro att vi finns för våra djur. Vad vi ofta kanske inte tänker på är att i ett högre perspektiv så väljer djuren oss. Många djur kommer skickade av våra Guider för att vandra med oss en tid här på jorden. Hundar lär oss om intimitet och närhet, de lär oss att sätta gränser och en massa annat som är skräddarsytt för just dig som person eller er familj! Katter hjälper oss hålla vår energi, lär oss rena oss och lär oss att gå inåt i meditation och introspektion samt att gå från djup vila till aktion på en sekund. Intuition kräver ingen eftertanke! Varför tror ni det kallas häxkatt? ;) Bur djur kommer också av en anledning även om detta kommer att bli allt mer sällsynt i framtiden då andra sidan färsöker få oss att se humanare vägar till vår kontakt med djuren. Men om vi är enträgna och absolut måste ha en hamster så är det ingen slump att vi får den vi får. EN hamster som bits är lika mycket lärare som en hamster som är gosig! Vad har du för lärare runt dig? Vad lär du dig av dessa?

Idag pratar universum om vikten av att se sambanden med djuren. Vad var du i för fas när ditt djur kom till dig?Vad har det här djuret utmanat i dig? Vad har du insett tack vare det här djuret? Vad har du lärt dig att ge, att se över med, att blunda för och att ta ansvar för? Vad kan du utifrån det här ge av till andra?

Vilda djur kommer till oss om vi bara är redo att ta emot dem. Som den här sommaren då Göran dök upp i vår familj. En duvunge som förlorat stjärtfjädrarna. Vi hade honom i ett enskill rum i två veckor och matade honom en gång per dygn för att han inte skulle bli tam. När fjädrarna växt ut släppte vi honom i parken. Han flög i ren förskräckelse. Men, tre dagar senare dyker en duva upp på min altan. Jag får ögon kontakt med den. Göran! Vips flyger han upp och landar på min axel. Jag rös i hela kroppen och skrek till då jag inte var förberedd på hans klor på min bara axel (hade linne på mig) men han brydde sig inte. Mannen var snabb med mobilen och fotade detta speciella ögonblick. Sanningen var den att Göran var utsvulten och behövde stödmatas. Han hade sökt upp oss för att be om mer hjälp. Vi stödmatade honom någon vecka. Varje kväll! Han satt på våra huvuden och våra axlar. Kom när vi sträckte ut handen. Sedan märkte vi hur han förändrades. Blev bredare och större över bröstet och lite arg i sin framtoning. Könsmogen ;) En dag dök han inte upp mer. Han stod på egna ben. Barnen undrade efter några veckor om jag trodde att han klarat sig? Morgonen där på satt han utan för HelhetsCentrat. (Hur visste han?) Gjorde en lov och landade på mig och gav sig sedan av. Hej då Göran! Tack för att du lärde oss att be om hjälp tills vi står i vår fulla kraft på egna ben!
 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Carina » Olika dimensioner:  ”Fint skrivet Lovisa. Snart kan många fler få ta del av din visdom. Kommer du at..”

  • Lovisa » Psykologisk utmattning:  ”Tack Monica! Min ide var att göra en lite metaforisk beskrivning bortanför massa..”

  • Monica » Psykologisk utmattning:  ”Det bästa jag läst på länge! En beskrivning man lätt tar till sej. ”

  • Lena Lorenzen »  Lärare i olika skepnader:  ”Men åh så underbart!! Ja visst är det så...att vi får de djur vi behöver <3 Jag ..”

  • Lovisa »  Lärare i olika skepnader:  ”Vad spännande Helena att de kom in! Då ville de verkligen förmedla något <3 ”

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln